Korallen – vår avdelning för yngre barn

På Korallen går det 12 barn mellan 1-3 år
Här jobbar en förskollärare, en barnskötare och en Montessoriassistent

På Korallen är tryggheten i fokus, här ska barnen få tid och utrymme att utveckla sitt språk, sociala färdigheter, leka, ha roligt och uppleva en meningsfull tillvaro. Varje dag sjunger vi och läser böcker, leker, samspelar och kommunicerar. Vi har rörelse, skapande arbete, går till parken, arbetar i projektarbeten samt att vi varje dag har en samling med olika teman (sång, rim, ramsor, drama, spela instrument samt sjunga och räkna på olika språk etc.)

De olika rummen på Korallen:

Miljön på Korallen ska vara inbjudande för barnen och erbjuda både strukturerat och ostrukturerat material – till det strukturerade materialet räknar vi färdigt material som: dockor, bilar, köksleksaker etc. där barnen t.ex. kan pröva på att leka olika roller utifrån upplevda erfarenheter. Och till det ostrukturerade materialet räknar vi material som: klossar, lego, sand, lera/trolldeg, tejp, klister, färg, pennor, papper, återvinningsmaterial etc. som erbjuder ett utforskande och undersökande med ett mera mångsidigt och oförutsägbart användande.

Entrén - inre hallen:

I den inre hallen på Korallen samlas vi innan vi ska gå och äta mat och medan vi står här och väntar in alla, så passar vi på att titta och prata om den dokumentation som sitter på väggen – exempelvis ett collage från vårt höstprojekt där vi plockat, klistrat och tryckt löv samt ett collage med gröna sommarlöv som vi jämför med och ställer frågor om, som ”kommer ni ihåg” och ”vilka färger kan ni se” och ”vilka färger kan man få om man blandar gult och rött” etc. Här sitter också ett foto på barngruppen som barnen tycker om att titta på, peka på och benämna sig själva och kompisarna. När alla barn och vuxna är redo att gå till maten, tar man en kompis eller en vuxen i handen och så pratar vi om att en pedagog går först, en pedagog går sist och att en pedagog går i mitten samt att barnen går bakom eller framför den pedagogen – ett konkret lärande kring matematiska termer med barnen.

På anslagstavlan sitter information som vårt veckoschema och en almanacka där man kan läsa om vad vi gjort och ätit under dagen och i hallen finns även barnens hyllor för extrakläder och postfack för information till föräldrarna (även om vi numera använder mera digitala kommunikationskanaler).

Stora lekrummet:

Det stora lekrummet är barnens rum – här är det mesta tillgängligt och valet av leksaker har gjorts för att möjligheterna ska finnas för barnen att känna frihet att utifrån intresse kunna välja lek och material för att utforska kring Läroplanens målområden i matematik, språk, teknik, rörelse, kultur etc. Vi pedagoger är en aktiv del av miljön och ser alltid till att fördela oss i rummet. När vi är tillsammans med barnen är vi engagerade i det som sker – det skapar lugn, trygghet och färre konflikter när vi är närvarande och vi pedagoger hinner även se och lyssna på barnen samt utmana och vidga deras intressen i lek och material med samtal och frågor om vad de gör och vad mer som t.ex. behövs på picknicken eller om bilarna också kan backa eller hur högt tornet kan bli, vilka färger legot har och hur många klossar som använts osv. Med jämna mellanrum observerar vi barnens lek, var de leker i rummen och med vad så att vi kan förändra miljön och till exempel ta fram mera byggmaterial, utklädningskläder eller ställa undan sådant som inte används. När det sen tas fram igen brukar det ”bli som julafton” och aktiviteten öka med materialet och skapa nytt utforskande av materialet, dess funktioner och möjligheter.

I stora lekrummet finns många möjligheter till val av olika aktiviteter – olika hörn/delar av rummet har olika teman: bygghörna med Lego, garage och bilar; kökshörna med bord, stolar, spis, matsaker, utklädningskläder, hattar och väskor och leksakstelefoner; dockskåpshörna där Spöket Laban bor med sin spökfamilj och några robotar; tågbordshörna och en soffhörna med böcker där böckerna kan tas ner av barnen själva från en låg vägghylla eller ur boklådan som står på golvet. I de olika hörnen möts barnen med samma intresse och kan då börja bygga sociala relationer kring gemensamma intressen och aktiviteter, så materialet är en del av den sociala miljön också. Och trots att olika hörn/delar av rummet har olika teman, så står det barnen fritt att flytta leksakerna och t.ex. använda lego som mat i köksleken, läsa en bok i bygghörnan eller låta dockorna vara med och läsa bok i soffan eller ha picknick vid rutschkanan etc. Ett populärt lekställe är den lilla ”förhöjda avsatsen”, vid altandörren, där barnen ofta ställer upp bilar på rad, sitter och bläddrar i en bok eller leker rollekar – här kan barnen låtsas åka tåg/buss och de sätter hattar på huvudet, packar en liten väska med lego, bilar och matsaker och vinkar hej då och berättar att de ska åka till stranden, farmor eller djurparken. Vi pedagoger är aktiva och ställer frågor till barnen om det är långt att åka, om vi kan följa med, vad de packat och vad de ska göra hos farmor osv. för att stimulera fantasin, tänkandet och spåket hos barnen.

Här i stora lekrummet finns också material för motorisk träning: en rutschkana, romerska ringar att hänga och gunga i, en trappa att träna att gå/krya upp och ner i, en matta med hage att hoppa och räkna siffror på, samt att vi tar fram madrasser att göra kullerbyttor på och en tunnel att krypa genom.

Ett stort bord med stolar i barnens höjd finns också, där kan barnen sitta och pussla, rita med pennor och kritor, klippa, klistra, arbeta med Play doh-lera osv. På låga hyllor finns allt det material som barnen själva kan välja bland, medan visst annat material som pennor, saxar, doktorsväskan och musikinstrumenten förvaras på hyllor högre upp då de är ömtåliga eller innehåller smådelar som kan vara farliga för barn som stoppar saker i munnen, men varje dag frågar vi barnen om de vill leka med sakerna och tar då fram dem eller tar fram dem ändå och ställer fram det för barnen att välja – t.ex. tar vi dagligen fram papper och pennor.

Att ha vissa saker högt upp på hyllorna, där barnen själva inte kan nå, har vi fått tips om av en logoped (som varit här på besök för att ge oss tips kring språkarbetet med de yngre barnen), att nyfikenheten för vad som står uppe på hyllorna kan locka fram intresse för kommunikation då barnen behöver peka, söka ögonkontakt och samspela med oss vuxna i sin önskan att få använda sakerna. Vi ställer även frågan ”vad vill du låna?” istället för ja/nej-frågor som ”vill du låna bilen?” för att stimulera språket och talet.

Den dokumentation som skapas med bilder och text sätts upp på väggen så barnen kan titta och peka och vi pedagoger kan ställa frågor som ”kommer ni ihåg?” eller ”vad gjorde vi här?”. När dokumentationen tas ner från väggen för att göra plats åt ny dokumentation så sätts de gamla dokumentationerna in i en pärm som ligger framme för barnen att bläddra och titta i – och vi kan då fortsätta bläddra bland bilderna och samtala om verksamheten.

På väggarna sitter också målningar/teckningar som barnen gjort och som är en del av dokumentationen av våra projektarbeten, så vi kan prata om dem tillsammans med barnen på samma sätt som kring dokumentatonsfoton. På olika ställen på avdelningen sitter också bilder med QR-koder så barnen kan göra oss uppmärksamma på när de vill lyssna på musik och dansa – vid bondgården och plastdjuren finns t.ex. en bild av en bondgård och QR-koden leder till sången ”Per Olsson hade en bonnagård” så man kan höra sången och hur djuren låter.

Vill man vara lite för sig själv har vi en ”ägg-stol” – en snurrfåtölj med nedfällbar sufflet att gömma sig i. Här sitter barnen ibland och bläddrar i en bok eller tar med sig nån leksak och stänger in sig eller så leker barnen med stolen och snurrar varandra.

Här i stora lekrummet har vi också dagliga samlingar när vi sätter oss i en ring på golvet varje dag innan lunchen för en stunds gemenskap och samtal, sång, flanosagor, spela instrument, rimma och ramsa osv. Innan vi sätter oss för samling brukar vi städa – barnen får små uppdrag att ställa tillbaka böckerna i bokhyllan, bädda ner dockorna i sängarna och parkera bilarna, laga pusslet osv. Och så pratar vi om miljön och hur den ser ut före och efter städningen – så att vi uppmärksammar hållbarhet genom att vårda och ta hand om miljön tillsammans.

Lilla lekrummet - köket/sovrummet:

I lilla lekrummet, också kallat köket/sovrummet, har vi ett lågt bord och låga stolar i barnens höjd för aktiviteter i mindre grupp. Uppe på vägghyllorna finns material som små barn lätt kan sätta i halsen (pärlor, spel/tärningar, pluppar etc.), så de tas fram av oss pedagoger för att användas under överseende av vuxna och för att samarbeta kring med ett lärandesyfte – materialet blir ett samtalsämne och vi pedagoger utmanar barnen i att t.ex. skapa mönster, bokstäver och prata former och färger. Det finns också en lekhörna med en lekmatta och ett skåp med leksaker som barnen själva får välja från.

Uppe på skåpet finns även lite större leksaker som gunghästar och vagnar då utrymmet på avdelningen är begränsat för att rymma alla leksaker samtidigt. Vi tar ner dessa saker med jämna mellanrum och barnen kan även peka på eller berätta vad de vill ha eller svara på frågan om vad de vill leka med. Barnen uppskattar att få leka med saker som inte alltid finns framme och intresset för dessa leksaker blir annorlunda – vilket resulterar i att det främjar barnens lekutveckling med den variationen som bytet av leksaker från dag till dag innebär.

Här inne i lilla lekrummet/köket vilar & sover också barnen på sina egna madrasser och bestämda platser efter lunchen. Vi pedagoger sitter bredvid och sjunger för barnen. De barn som inte sover får vila en stund på madrassen, sen får de sitta i soffan och lyssna på bok. Efter vilan arbetar vi aktivt med högläsning för alla barn – då sitter vi i soffan eller på puffarna på golvet och läser och barnen kan sitta bredvid och lyssna. Ibland läser vi texten, ibland läser vi bilderna och barnen får berätta och vi pedagoger ställer frågor till barnen om vad de ser och skapar en stunds språkande och kommunikation. Vi har pekböcker, bilderböcker med lite text, sagoböcker och faktaböcker. Periodvis är olika genrer olika populära – ett tag ville barnen läsa böcker om siffror, ett tag om fordon, ett tag rimboken om Petter och hans fyra getter om och om igen och ett tag handlade allt om bokstäver och spöken. Vi har också tio kompisböcker och kompisböcker om Barnkonventionen som vi arbetade med som ett projekt våren 2020 när Barnkonventionen blev lag i Sverige – dessa böcker är fortfarande otroligt populära bland barnen. Med jämna mellanrum går vi även till biblioteket och läser böcker med barnen.

Hallen mellan rummen:

I utrymmet mellan stora lekrummet, lilla lekrummet, toaletten och skötrummet finns en liten hall som används för att ställa upp ett staffli där barnen kan måla – plats finns för två barn, att måla gemensamt eller stå på varsin sida av staffliet. På väggen sitter även ett magnetpussel med geometriska former.

Skötrummet:

I skötrummet är skötbordet i arbetshöjd för oss vuxna och barnen får klättra upp för en stege - ett sätt att träna motorik och samtidigt passa på att träna språk och matematik genom att räkna och benämna antalet trappsteg. Handfaten där barnen tvättar händerna är låga i barnens höjd och på väggen sitter ett bildschema på hur handtvätten ska gå till (”skölja, ta tvål och tvåla in - med bilder för att inte glömma olika delar av handen/fingrarna och sen till sist skölja av och torka”). Barnen torkar sina händer på pappershanddukar för hygienens skull.

Toaletten:

Toaletten är låg i barnens höjd, och pottan står på golvet. Här kan man sitta ifred med dörren stängd eller ”kompiskissa” - något som i början av potträningen kan vara kul, att få följa med en kompis och göra lika. På väggen sitter några bilder att titta på och prata om. Vi erbjuder alltid barnen att gå på toaletten när vi byter blöja – vi stöttar utvecklingen och möjligheten att lära känna kroppsliga funktioner som om man är kissnödig eller inte, samt att kunna bli självständig och inte vara beroende av vuxna för blöjbyte.